Att leva utan att gå i trappor - Utan hjäl från andra Javisst, trappan. Även Annas föräldrar hade svårt att gå i trappor. Kerstin var mycket orolig för sin man. Det visade sig att hennes Hans fick alltmer problem med att gå i branta trappor. Att ständigt behöva be Kerstin om hjälp, tyckte han var att gå för långt. Han gömde sig därför allt oftare på sitt arbetsrum på första våningen och kom sällan ner. Men vad skulle hon göra då ? Bygga ett andra badrum på bottenvåningen? Eller t.o.m. flytta – och alltså lämna det hus, som kommit att betyda så mycket för dem under årens lopp? Då kom Anna på idén med en trapphiss. Kerstin och Hans var först ganska tveksamma. Skulle det fungera? Skulle det inte vara nödvändigt med stora ombyggnader? De protesterade också lite grand: ”Vi har ännu starka ben!” Om man bara inte behövde gå i trappor ... Anna hade dock informerat sig ordentligt och kunde slutligen övertyga sina föräldrar om fördelarna med en trapphiss frånThyssenKrupp.  tillbaka forts